Det är inte utan att jag tycker det ska bli trevligt med skog igen även om jag önskar att att litet hav med tillhörande strand kunde finnas i den.  Jag har blivit  “havstagen” med andra ord.  Att bo vid havet och uppleva havets egna liv har varit en upplevelse och jag kommer att sakna det.

Vi har träffat  fantastiska människor som också lämnar sina spår. Här kan två åldre damer nämnas som båda föddes i Kina, levde där under delar av sin barndom. Hamnade därefter i Nya Zealand och Australien, kom så småningom till England och till sist Shetland.  Tänk vilka liv!

Naturligtvis kommer vi också att sakna våra nya vänner men två av dom har faktiskt redan beställt biljetter för att besöka oss under marknaden. Det ser vi fram emot.

Ha det bra tills vi kommit hem och kan rapportera lite från vår något kringelikrokiga hemresa.

Inspirerad av tidigare generationer shetlänningars små trädgårdar byggdes en liten Croft House Garden upp i Chelsea trädgårdstävling förra året.

Den vann guld!

En Croft House Garden hör ju hemma här så nu håller man på att bygga upp en kopia av guldvinnaren i North Roe. I ofärdigt skick ser den ut så här. Man började i höstas så det är en liten bit kvar.

I North Roe tänkte jag ta en promenad på en strand men jag insåg ganska snabbt att tärnorna inte tänkte låta mig passera deras territorium.

Man kan inte låta bli att tro att Astrid Lindgren hade tärnorna som modeller när hon skrev om de flygande marorna vildvittrorna i Ronja Rövardotter.

Detta lilla hus är ett croft house, på vårt språk ungefär en torpar stuga. Detta  croft house är en del av Shetlands museum och jag har fått jobba där ett par dagar. Det ska visa livet i mitten av 1800-talet och när man kommer dit upphör verkligen tiden att existera.

Stenväggarna är nästan halvmeter tjocka, stenplattor på golvet i ena rummet, jordgolv i det andra. Torvbrasa i öppen spis. Tre generationer trängdes i dessa två små rum och livet var  mycket hårt.  Men att sitta där som turistvärd är ett sant nöje och jag hoppas jag får rycka in fler gånger.

Torparna betalade sin hyra till godsägaren, the Laird, i bla fisk. Varje torparställe hade tillgång till en båt och på Unst, den nordligaste av öarna, finns ett fantastiskt båt museum, The Boat Haven.

Här finns båtar av allehanda olika slag, inte bara shetländska utan även färöiska och tror jag norska.

Sommaren är på god väg och det blommar överallt. Trädgårdarna fylls nu av både färg och form och ute på ängarna och hedarna lyser det gult, vitt och lite blått. Denna lilla viol är bara några cm hög och man får genast en känsla av fjäll när man ser den. Hedarna är ju mycket utsatta för väder och vind så växtligheten hukar på samma sätt som i Padjelanta.

P.S. Det finns många Croft house på Shetland, små vitmålade stenhus. Många är naturligtvis på väg tillbaka till naturen men många är bebodda.  Moderniserade och tillbyggda naturligtvis för att passa ett modernare liv.

På vägen dit såg vi att hagarna börjar fyllas med nya små liv. Officiellt har inte lamningen kommit igång men vissa får tjuvstartar! De allra tidigaste lammen kom faktiskt för flera veckor sedan. Det är inte alls önskvärt har vi förstått för de föds ju och vistas utomhus och vädret kan ju lämna en del att önska. Lamningen kommer att dra igång för fullt om ca två veckor och då kommer hagarna att vara fulla med dessa fantastiskt söta lamm.

På vägen hem såg vi kor och några ganska nya kalvar i en hage. När vi stannade för att titta och fotografera såg vi att en ko rörde sig lite oroligt. Närmare inspektion genom kikaren avslöjade att hon höll på att föda. Två små klövar stack ut. Vi väntade och såg mer och mer av frambenen komma fram och till sist huvudet. När huvudet väl var framme gick resten ganska fort. Vips låg kalven på gräset.

En fantastisk avslutning på en härlig dag.

Här finns naturligtvis påskliljor och andra blommor och buskar.

Efter promenaden i det otroligt färgglada blomhavet i parken gick vi ner till centrum till ett av våra favorit “hang outs” Karibuni. Karibuni är ett litet mat/kaffe ställe med Shetlands bästa kaffe.

Väl hemma i Gulberwick igen lade vi märke till att en del påskliljor är så trångbodda att de försöker smita ut.

Med andra ord, våren har kommit till Shetland med stormsteg… Men vädret är lika opålitligt som vanligt, en solig dag följs av en blåsig, regnig eller dimmig. Men när solen skiner är det jättehärligt!

Varsågod:

Dessa väggar och murar skiftar i alla möjliga färger beroende på stenen, ålder, lavar och ljusets skiftningar m.m.

Man kan inte annat än imponeras och förundras!

Kan rekommenderas med andra ord.

Nä, nä, den får ni allt vänta på ett tag till.

Det är nämligen så att Shetland har inget eget whiskey bränneri.  Närmaste bränneri finns på Orkney öarna och vem vänder sig till konkurrentöarna…

Nej, detta ska handla om GIN! För gin tillverkas, om inte just här på denna ögrupp, så på fastlandet av Shetlands lokala vilda “kryddor”.

Att livet är fullt av överraskningar är så sant. Pete, en arbetskamrat från Star-Rent-A-Car tittade in på museet idag med en present. Presenten var en flaska  Blackwood´s gin

Vi hade nämligen diskuterat sprit i största allmänhet under en av våra trivsamma lunchtimmar och då hade jag fått lära mig om just denna gin.

Efter vad jag kan förstå är Blackwood´s  gin fullständigt unik och jag ska om en stund provsmaka den.

Smakrapporten kommer vid ett senare tillfälle.

Efter att ha bott här ett tag nu har jag upptäckt fler affärer. Här finns alltså tre affärer som drivs av världsetablerade organisationer, Röda Korset, Rädda Barnen och Oxfam.

Röda Korsets butik är en elegant boutique där man kan fynda riktigt fina kläder.

Oxfam har också en trevlig men något rörigare butik med roliga prylar.

Rädda Barnens butik är trång och stökig och där har jag endast inhandlat en kaktus!

Förutom dessa tre finns två butiker till, en som stödjer cancerforskning och en som säljer till förmån för Clan 123 som bl a samlar in pengar till ett patienthotell i Aberdeen.

Förutom dessa fem finns the Scrapstore, alltså återvinningstationen för möbler och andra prylar.

Och alla sex verkar “gå med vinst”. Det är alltid folk i dem och omsättningen på kläder och prylar verkar också vara  stor.

Även shetlänningarna verkar ha ett överflöd av kläder och prylar som så småningom hamnar i dessa affärer.